Rundbottnad roddbåt. Akterspegel samt oftast en mindre spegel i fören.
Ca 12-14 fot lång. I regel byggd i furu, fem-sex bordgångar hög.
Går att segla. Riggas då med sprisegel och styrs med en åra i lä.

Plattgattad, fyllig rodd- och segelbåt.
Ca 16 fot lång. I regel byggd i furu, sju-åtta bordgångar hög.
Riggas med sprisegel (fock) och försegel (klyvare)

Spetsgattad rodd- och segelbåt.
Ca 16-19 fot lång.
Ofta försedd med två masttofter för att kunna seglas med två olika segelföringar.
Riggas ibland med toppsegel.

Rundgattad lastdryg rodd- och segelbåt.
Ca 20 fot lång.
Antingen seglande kåg, med stort skärpe, eller roddbåt som har rundare botten.
Den seglande kågen har en eller två master med sprisegel. Den har dessutom klyvare på klyvarbom samt toppsegel på stormasten.
Andra namn är vässing, kultebåd, skebåd samt tågkåg, vadkåg, kännekåg, sillekåg etc.

Doran är en enkelt hopsnickrad båt som jag inte vet så mycket om.
Dorisen, från Kyrkesundsområdet på Tjörn, är en släkting till Doran. Den är dock mer arbetad och sjösäker.

Plattbottnad roddbåt med speglar i för och akter. Ca ???.

Med sitt unika utseende är den skånska laxekan toligtvis världens fulaste båt...

Spetsgattad, enmastad. Ca ???. Fock+spristor.

Plattgattad, enmastad. Ca ???. Fock+spristor.

Plattgattad, tvåmastad. Ca ???. Sprifock+spristor.

Spetsgattad, enmastad. Ca ???. Fock+spristor.

Spetsgattad, enmastad?. Ca ???. Fock+spristor.

Spetsgattad, en-, två- eller tremastad. Ca ???. Fock+spristor, samt toppsegel.
Kallas en-, två- eller trebörding efter hur många som ägde den.

Underhåll

Segel och segelsömnad

Vid mitten av 1700-talet kom bomullsseglen. De tidigare använda linneseglen fortsattes att användas på större fartyg, bland annat på grund av dessas bättre tålighet mot jordslag.
Bommulsseglens stora fördel är dess större "diagonalstyvhet" - tar man en duk och drar i två motsatta hörn, töjer sig linneduken mycket mer än den av bomull.
Nackdelen är som sagt att bommulssegel mycket lätt får jordslag, dvs möglar. För att i viss mån råda bot mot detta impregnerade man seglen. Man barkade seglen, dvs kokade dem i en brygd bestående av bland annat bark. Det var detta som gav seglen den karaktäristiska röda färgen.

För att sy segel krävs: Nål, segelsömmarhandske, krok, tråd, vax, samt duk och likvirke.

Segling

Det är en hel del saker att tänka på när man seglar en allmogebåt.

Det går långsamt när man kryssar.
Jag har gjort observationer och kommit fram till att "Allan" gör 0,5-1 knop i effektiv framfart oavsett hur mycket det blåser. Det beror på att hon kränger mera när det blåser mycket samt att de bromsande vågorna är större.

Det kan vara marigt att vända genom vinden.
Framför allt om det blåser hårt eller är mycket svall. Det blir extremt om man har revat storen, men inte focken.
Detta beror på att förseglen börjar bromsa ganska tidigt i en stagvändning.
Hur en stagvändning går till:
Fall av en aning för att ta fart och se till att ha en bit kvar till land och att inga motorbåtar (svall) är på väg.
Lova försiktigt tills seglen nästan börjar fladdra
Lägg fullt ror åt lovart och försök att skota hem storen maximalt. Jag brukar ta tag i skothornet och dra i det med all kraft
När focken går back: släpp stor och roder
Släpp efter sakta på fockskot tills storen fyller på den nya bogen. Ta över focken och stötta med rodret.

Att gippa är däremot hur odramatiskt som helst i och med att man inte har bom.
Vid gipp lyfts skothornet upp mot pikhornet och smyger sakta over till lä och drar med sig resten av seglet. Då kränger visserligen båten till, men det är inget att riktigt oroa sig för...

Min båt

När jag köpte henne var hon struken med Black varnish och stenkolstjära under vattenlinjen. Då jag renskrapade henne under vattenlinjen, märktes det tydligt att det inte var bra (åtminstone inte på furu). Träet hade mer eller mindre frätts sönder och det var djupa hål i borden. Eken (i för- och akterstävar, samt roder) hade klarat sig bra. Kölen (som också är av ek) var dock inte i något vidare skick. Den är dock väldigt gammal - original, tror jag. På våren renskrapade jag övriga båten och strök på äkta linoljefärg på fribord och durkar, samt lackade översta bordet med kinaolja (Le Tonkinois) en lack bestående av Nötolja från tung-trädet samt raffinerad linolja. I övrigt har jag trätjära i kölsvinet (som jag värmer in med varmluftspistol) och rå linolja & terpentin i övrigt inombords.

ca 100-åriga bohussnipan Allan

FAB - Föreningen Almogebåtar

Föreningen verkar för att bevara- samt informera om allmogebåtar.

Diverse smått och gott

---

---

Synpunkter, kommentarer och bidrag mottages tacksamt.